Kattögonpaketet

Det är inte så lätt att vid en klinisk undersökning av en katt med ögonproblem fastställa bakomliggande orsak. Därför kan det vara bra att i ett tidigt skede ta prov för att eventuellt kunna påvisa någon/några av de vanligaste infektiösa orsakerna.
De vanligaste smittämnena som är relevanta att undersöka för i Sverige i det här sammanhanget har vi samlat i en enda PCR – undersökning, Kattögonpaketet. Det omfattar Felint Herpesvirus (FeHV-1), Chlamydia felis samt Mycoplasma felis.

Sedan januari 2015 har vi analyserat över 1 600 Kattögonpaket och i drygt  en tredjedel av fallen påvisas något av de tre smittämnena.  Av de positiva proverna så är Mycoplasma felis vanligast (44 procent), därefter kommer Chlamydia felis (33  procent) och minst vanligt är FeHV (23 procent).

Ifall symptombilden, förutom ögonproblem, även innefattar övre luftvägar eller munhålan så kan det vara värt att komplettera Kattögonpaketet med en PCR – undersökning avseende Felint calicivirus (FCV).

Sedan i början på 2015 har vi analyserat 244 prover varav nästan var fjärde varit positiv.

Vid provtagning för både Kattögonpaketet och FCV  är det lämpligt att använda den mindre varianten av en så kallad e-svabb. E-svabben går att beställa från vår orderavdelning på SVA.

 

katt_med_ogon

 

 

 

Utbrott av kaningulsot

 

För drygt ett år sedan kunde SVA för första gången konstatera en ny typ av kaningulsotsvirus, Rabbit Hemorrhagic Disease Virus 2 (RHDV2). Diagnosen ställdes inom ramen för ett forskningsprojekt på vildkaniner. Under året som gått har många hört av sig med rapporter om döda kaniner och SVA har undersökt både vilda och tama kaniner från stora delar av Sverige. Nu är det konstaterat att den nya typen av kaningulsot är utbredd i Sverige och det finns påvisade fall från Skåne upp till Gävleborg. 

Den nya typen av kaningulsotsvirus upptäcktes första gången 2010 i Frankrike och har därefter snabbt spridit sig i Europa. Det var inom ramen för ett forskningsprojekt som SVA påvisade RHDV2 i Sverige. I projektet undersöktes döda, vilda kaniner som allmänheten skickade in.

– Eftersom RHDV2 hade upptäckts i andra länder blev vi självklart nyfikna på om smittan hade kommit till Sverige. Förändringarna som ses vid obduktion och mikroskopiskt ser likadana ut hos en kanin som har dött av den gamla typen av gulsot som vid RHDV2.  Vi på SVA satte då upp en genetisk analys för att skilja mellan gulsotstyperna och började leta efter den nya typen av virus. Därför tog vi fram gamla, sparade prover och det visade sig att alla utbrott av kaningulsot som vi har konstaterat sedan 2012 har berott på RHDV2, säger Aleksija Neimane, biträdande statsveterinär på SVA.

Samtidigt som smittan har spårats bakåt i tiden har SVA fått hjälp av allmänhet med att få in fler vilda kaniner för att kunna se hur utbredd smittan är i Sverige.

– Det saknas fortfarande mer detaljerad kunskap om hur utbrett viruset är i landet. Det är möjligt att den klassiska virustypen ännu finns kvar också men vi har påvisat RHDV2 ända upp till Gävleborg, säger Aleksija Neimane.

Sjukdomsutbrotten är sannolikt kraftigt underrapporterade. Till skillnad från det klassiska viruset kan RHDV2 även drabba unga kaniner.

Vacciner

Många oroliga kaninägare har kontaktat SVA med frågor om vaccinering. Det vaccin som finns i Sverige är enbart godkänt för klassisk kaningulsot och inte för RHDV2. I andra delar av Europa finns vaccin även för RHDV2 och SVA har lämnat in licensansökan för att ta in det i Sverige.  SVA har sökt licens för två sorters vaccin. Det ena finns i flerdosflaskor  och är verksamt mot den nya typen av kaningulsot (RHDV2). Det andra vaccinet finns i både endos- och flerdosflaskor och är verksamt mot båda typerna av kaningulsot (RHDV1 och RHDV2).

– I bästa fall får vi vaccin levererat till oss i mitten på oktober. Men veterinärer är välkomna att ringa till oss redan nu för att lägga en beställning och få veta mer om vilka vacciner vi kan tillhandahålla, säger Inger Blom, receptarie vid SVA.

Utbredning

Fram till och med den 16 september så har SVA bekräftade fall av kaningulsot i följande kommuner. I de flesta fall har RVDH2 konstaterats, men inte i alla kommuner. Det kan trots det vara RVDH2 även i dessa kommuner men SVA har inte fastställt vad det är för typ.

  • Bollebygd (ej bekräftad Typ 2)
  • Borås
  • Bromölla
  • Emmaboda (ej bekräftad Typ 2)
  • Enköping
  • Falkenberg
  • Gotland
  • Gävle
  • Göteborg (ej bekräftad Typ 2)
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Kalmar (ej bekräftad Typ 2)
  • Karlskrona
  • Kungsbacka
  • Ljungby (ej bekräftad Typ 2)
  • Malmö
  • Nacka (ej bekräftad Typ 2)
  • Osby (ej bekräftad Typ 2)
  • Ronneby
  • Solna
  • Stockholm
  • Svedala
  • Sölvesborg (ej bekräftad Typ 2)
  • Varberg (ej bekräftad Typ 2)
  • Åstorp (ej bekräftad Typ 2)

Vill du läsa mer om kaningulsot så finns det utökad information här: http://www.sva.se/djurhalsa/andra-djurslag/kanin-sjukdomar/kaningulsot

 

kaningulsot-tamkaniner-sep-2016

 

 

 

Ann Lindberg ny statsepizootolog

 

ann_lindberg_1000pxl-sva

– Det finns ett antal smittämnen som kryper allt närmare Sveriges gränser. Ett exempel är afrikansk svinpest som idag finns i Baltikum. Sjukdomar som sprids med insekter utgör också ett möjligt hot. Smugglingen av hundar ökar, även från länder utanför Europa. Exempel finns där smugglade hundar förvandlas till ”svenska” hundar med hjälp av falsk chipsmärkning och falska intyg. Risken att få in rabies är uppenbar, säger SVA:s nya statsepizootolog Ann Lindberg. Foto: Mikael Propst/SVA.


Den 1 juli får Sverige en ny statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Det är Ann Lindberg, epidemiolog och veterinär, som efterträder Marianne Elvander som går i pension.

– I mitt uppdrag ingår att ansvara för frågor om epizootier (smittar mellan djur) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Många sådana sjukdomar är zoonoser, det vill säga, de kan spridas naturligt mellan människor och djur, förklarar Ann Lindberg.

Hon har arbetat vid SVA sedan nästan tio år. Ann Lindberg har en gedigen erfarenhet av sjukdomskontroll och smittskydd genom att hon lett arbetet med zoonossamverkan vid SVA och då haft regelbunden kontakt med en lång rad olika myndigheter runt om i landet. Före SVA var hon anställd på dåvarande Svensk Mjölk och var en av pionjärerna som såg till att Sverige blev fritt från sjukdomen bovint virusdiarrévirus på nötkreatur.

”Vi har ständig beredskap”

– Jag ser statsepizootologen vid SVA som en funktion mer än en person. Funktionens viktigaste resurs är den expertis som finns bland mina medarbetare och på SVA som helhet. Vi har ständig beredskap för att hantera misstankar från fältet om allvarliga sjukdomar som smittar mellan djur, så kallade epizootier. Många av dem är också zoonoser, sjukdomar som kan smitta människor. Vi gör fortlöpande värderingar av risken att allvarliga djursjukdomar förs in till och sprids i Sverige, säger Ann Lindberg.

– Att vi kommer att få överraskningar i form av nya smittor är egentligen ytterst förväntat. Vårt arbete vid ett utbrott utgår från SVA:s beredskapsplan som anger hur vi ska agera vid eventuell kris. Då handlar det mycket om att kraftsamla, omfördela och avlasta personer. SVA har en god kultur av samverkan och många ansvarstagande människor med hög kompetens. Det är också jätteviktigt för mig och för SVA att vi har en bra samverkan med andra myndigheter, och med berörda näringar och intresseorganisationer i dessa frågor.

WP-Backgrounds Lite by InoPlugs Web Design and Juwelier Schönmann 1010 Wien